Orange hemstickad tröja

En löjligt stolt mamma måste ju visa upp den superfina tröjan som hon själv stickat. Rickard tvingas nu ha denna tröja på sig i stort sett hela tiden.

Annandagsmiddag

Vi var hos mormen och morf på middag och Rickard åt som en liten häst, som vanligt.

Idag bestod menyn av spagetti och fisk- och skaldjursgryta med saffran. Fågelungen gapade som vanligt och det gick ner ganska mycket. När det var klart vilade vi nån timme och sen var det dags för skrädmjölsgröt med Hipp-puré. Även det var smarrigt och allt slukades. Sedan somnade det lilla matvraket i bilen.

God Jul!

Rickard önskar alla en god jul. Det är hans favorithögtid, massor av gott att äta!

Julmat

Idag var vi på stan hela dagen för att handla lite julklappar och titta på en del andra grejor. Lunchen intogs inte på McD, som vissa andra (rödhåriga) gjorde utan på ett asiatiskt ställe där jag och Rickard mumsade buffé och Christian fick en sushi.

Rickard åt en halv skål med ris, ett antal små tofutärningar, två pyttesmå sushibitar (lax), ett gäng majskorn och till sist några mandarinklyftor och vattenmelonbitar till efterrätt. Han var mycket nöjd med smakerna men tyckte det var lite lite.

Kiwi

Kiwibitar på tallrik framför sjumånadersbebis ger:
- kladdigt bord
- mycket kiwi på bordet
- uppånervänd tallrik
- lycklig och tyst bebis

Uppdatering: tallriken blev ett lock och bebisen blev arg. Bättre med kiwibitar direkt på bordet.

Macktoppen

Vi experimenterar lite med olika mack-pålägg här hemma. Rostad macka med smör/olja gick i några dagar, sen var det tråkigt. Olika sylter är skoj, blåbärssylt är fantastiskt gott, liksom morfars hemmagjorda svartvinbärssylt. Mammas jordgubbssylt får inte lika högt betyg.

Än så länge är den absoluta favoriten dock mosad avokado. Då hinner jag inte läsa många rader i tidningen innan det skriks om mer.

Medvetenhet

Det är ganska roligt. Rickard har full koll på saker och ting. Pappas och mammas saker är roligast att leka med, och där ingår alla fjärrkontroller och telefoner. Dem får han inte leka med, till hans stora och högljudda besvikelse.

Men idag, när han var supergnällig och ingenting var roligt, inte ens att stå upp, kom jag på att min taiwanesiska mobiltelefon ligger i lådan och inte gör någon glad. Jag tog fram den (och tog ur batteriet) och Rickard blev helt överlycklig. Han tog den först inte ens, tänkte väl att jag bara lurades.

Sen tog han den och fingrade på den, fingrade på alla knapparna, vände och vred på den. Den blev genast favoriten. De andra leksakerna ratades totalt.

Han har inte stoppat den i munnen en enda gång!

Vi får se hur länge lyckan varar.

En liten raket

Nu kan Rickard ta sig fram. Ålning medelst hasning, rumphasning och lite vändningar, så tar man sig dit man vill. Och främst dit mamma inte vill...

En vecka till så kan vi riva ner mosters julgran utan några som helst problem.

Torpeden

Det var babysim idag igen och efter att först ha sovit nästan utan att vakna (vaknade till nån gång men tystades snabbt med en tutte i munnen) mellan elva och sju, och sedan en lur till mellan halv nio och halv tio, var Rickard pigg som en liten mört.

Det var sista gången på den här kursen och vi fick, om vi ville, prova på "torpeden". Det innebär att fröken håller i barnet och ser om barnet vill simma själv till mamma eller pappa. Rickard hoppade upp och ner och sträckte sig genast mot Christian så hon släppte. Och han simmade själv säkert en och en halv decimeter. Sen kom pappas händer och plockade upp. Rickard tyckte det var superkul och spottade knappt ens när han kom upp, plaskade bara vidare.

Han kan också simma själv med hjälp av "skumkorvar" som han lägger armarna på och sparkar sig fram. Värsta lilla vattendjuret!

En tand!

Imorse satt vi i sängen och lekte med Rickard och Christian spelade "Lilla katt" på hans underläpp när han kände nånting vasst... Visst var det en liten tand som tittat upp i underkäken!

När jag matade honom till middagen skrapade den mot skeden.

Första lilla risgrynet! Två dagar efter sjumånadersdagen.

Knock-out-droppar

Häromkvällen var Rickard otröstlig. Dels ville han inte sova och dels hade han väldigt ont i magen - jag hade fått i mig en laxmacka med nån sorts mjölkprodukt i. Efter att ha vaggat honom antingen i vagnen eller i famnen från klockan tio till halv ett gav jag upp. Vid det här laget hade han jätteont och det löser han genom att stoppa in båda händerna i mitt hår och gripa tag och sedan slita rakt ut. Det gör ont.

Så jag väckte Christian och så petade vi i honom flytande Alvedon. Vi kunde i stort sett räkna ner honom - han somnade inom någon minut. Men han var vaken nog att välja mammas famn före pappas...

Sen sov han till halv sex. Lyx!

Sova sova, säng säääääääääääää

Inte det nej. I går och i förrgår har vi provat att lägga Rickard i sängen istället för i vagnen. I förrgår resulterade det i totalpanik redan efter 20 minuter. Alldeles illröd i ansiktet var han, och fäktade med de små händerna. Efter en stunds vaggning så fick han sova i vagnen igen.

Vi funderade på om det kunde vara så att han känner sig tryggare i vagnen eftersom det är trängre, så igår lade vi handdukar runtom honom i sängen och lade dessutom ner åkpåsen, gosig varm lammull. Men det dröjde bara lite längre innan han vaknade, han var lika otröstlig. Så det blev vagnen igen.

Så länge han sover gott så spelar det ju inte så stor roll, än så länge. Det blir annat när han blir så stor att han försöker ta sig ur på egen hand.

Pasta med broccoli och jordärtskockor

Inspirerade av Vilhelm vars favoritmat är pasta med broccoli gjorde jag en egen variant idag. Finfin pasta kokades i saltfri buljong och några bitar broccoli och jordärtskockor slängdes i. När allt var kokt mixade jag det med olivolja, peppar och havregrädde till lagom konsistens. Rickis åt med god aptit. Då och då tryckte jag in en hel jordärtskocksbit från min tallrik, i tomatsås, och det var också gott.

Lunchen avslutades med lite äppelmos, nåt som är horrorgott enligt Rickard. Det innebär att han gapar stort och vill ha mer, men ryser och fnyser när han får det i munnen.

Ännu en vagnnatt

I natt gick det ganska bra. En vakning redan halv tolv, och mat. Sen fick han gå tillbaka till vagnen direkt.

Han vaknade sen vid halv fyra, men då lyckades jag vagga om honom från sängen. Halv fem gick det inte, så det var bara att gå upp. Han skrek hjärtskärande och mammahjärtat likaså. Så han fick komma upp och kramas en stund, vaggas lite och prata lite. Sen var det rakt ner i vagnen igen och han somnade så sött. Ända till tjugo i sju. Rätt ok, faktiskt.

Farfar!

Sova i vagnen?? Njaäääää!

Inatt var vagnen inte rolig. Det började redan vid åttatiden. Då fick han snutta sig till sömns i min famn. Sen gick han igång vid tolv och tyckte allt var tråkigt. Ligga i vagnen - tråkigt. Snutta - tråkigt. Bäras - tråkigt! Det enda som var rätt skoj var att ligga på rygg i vår säng och säga "däh" till klockan i taket. Det tyckte vi var lagom skoj.

Halv två somnade han, efter en lång dust med vagnen. Sen sov han ända till halv sex, så det var ok. Och somnade om igen och igen och han och jag gick inte upp förrän klockan tjugo över tio. Lyx.

Är jag söt nu?

Rickard har kommit på ett nytt knep. Han lägger huvudet på sned och ler och tittar på oss. Vi vet inte riktigt om han tycker att han precis gjort nåt busigt, eller om han bara gillar att se oss skratta.

Moster upp i dagen

Rickard är moster upp i dagen. Idag fick han en av hennes favoriträtter, blodpudding med lingonsylt och rårivna morötter med apelsinjos, till lunch. Han smaskade glatt i sig det mesta av den femkronorsstora blodpuddingsbiten och skrek till så fort jag var det minsta långsam med skeden. Även morötterna gick ner, men de var lite svårätna, lite för stort rivna. Det ska jag fixa till nästa gång.

Sen sprang vi ihop med moster på stan också, vilket sammanträffande!

Svante

Idag fick vi träffa tant Helena och hennes Svante, en supersöt liten tjockis precis som Rickard. Han var lite blyg i början men blev inte förskräckt av Rickards primalskrik som fick hela cafét att stanna upp och mannen bredvid att konstatera "Han vill ha mera banan." Tvärtom tyckte Svante att Rickard var en rätt skoj kille som man kunde försöka peta lite på.

Ännu en natt i vagnen

Christian var på födelsedagspresentwhiskyprovning igår och jag lade Rickis alldeles själv, vid sjutiden. Han somnade på några minuter och vaknade knappt under hela kvällen. Gnydde till nån gång men somnade om så fort jag rörde vagnen.

Vid ett var han hungrig så då fick han komma upp i sängen och äta. Han och jag somnade och vid fem låg han och kastade sig fram och tillbaka - då var det marsch pannkaka ner i vagnen igen. Det tyckte han var lagom skoj och skrek i säkert en och en halv minut. Två var min gräns... Den där femminutersmetoden kommer jag aldrig att kunna genomföra.

Han somnade alltså om och vid sju väckte vi honom för att gå och simma. Han var pigg som en liten mört och simmade som en sådan också.

Punktering eller Gå aldrig ut utan sjal!

När jag för en gångs skull tar vagnen till babysimmet - återbad idag - och glömmer lägga ner en sjal i väskan, så får jag punktering. Typiskt. Den vanligen svårstyrda vagnen blev helt oreglerlig och jag slet och drog för att få den att gå rakt.

Barnaffären på Hornsgatan pumpade upp däcket - för att se det pysa ut igen. Så det blev att byta slang. Skönt att de gör sånt åt en, jag betalar gladeligen för att slippa bolla Rickard, smutsigt hjul och två slangar.

Vagnsovning, del tre

Han somnade vid åttatiden igår och vaknade bara en enda gång under kvällen! Rekord!

Sen sov han ända till klockan ett, då han tyckte det var matdags. Mat fick han men sen var det lite svårt att somna. Jag vagnade honom i 25 minuter - det hade gått snabbare om inte Christian hade hostat varenda gång Rickis precis somnat. Det verkade nästan vara en inbyggd radar...

Nästa gång vaknade han vid halv tre och ville äta. Morotssoppan var nog inte lika mättande som gröten han i vanliga fall får. Nu somnade jag också, så vid fem lyfte jag över honom i vagnen när han kastade sig fram och tillbaka - luft i magen som vanligt. I vagnen gick det bättre, så han sov ända till tjugo i åtta! Nästan tolv timmar. Helt underbart!

Nu har jag också fått veta att vid ca sex månaders ålder börjar barn ofta sova sämre, det är så mycket motoriskt som de ska lära sig och det gör att sömnen försämras. Det hade jag ju hört förut, men glömt bort...

Sova i vagn, del två

Igårkväll fick han återigen lägga sig i vagnen. Han somnade rätt tidigt, vid halv åtta. Vaknade vid nio och ville inte somna om. Var dock helt tyst, slog bara upp sina enorma blåa ögon och tittade på mig när jag drog vagnen fram och tillbaka. Till slut, vid tiotiden, somnade han in för natten.

Halv ett var han hungrig och då fick han mat. Halv fyra vaknade jag igen, av att han sparkade och vred på sig. Då fick han gå tillbaka till vagnen och sov där ganska bra fram till halv sex. Då skrek han och fick komma upp och äta lite till, sen fick Christian ta över vid kvart i sju.

Det gick alltså över förväntan! Han sover gott i vagnen, han har inga problem med att somna om bara vi drar den fram och tillbaka och han skriker inte när han vaknar! Fantastiskt. Ikväll blir det den tredje natten.

En trevlig bieffekt är ju också att jag har fått sova ovanligt mycket.

Tänder, månne?

Idag har Rickard varit helt omöjlig. Eller, det kanske inte är rätt ord. Han har varit gnällig, grinig och trött, hela dagen. Lite febrig också. Kanske är det små tänder på gång. Vi hoppas det, och att det går över fort.

Morotssoppa

När vi testade morotspuré för någon månad sedan gick det ner. Inte jättegott, men det gick ner.

Idag gjorde vi morotssoppa med citron och ingefära på ekologiska danska gula morötter. En vackert gul soppa med en klick crème fraiche med citronskal i.

Rickard fick en egen skål och oj, vad det var populärt! Han fixerade skålen med blicken och gapade långt innan skeden var nära munnen. När vi försökte ta oss en egen slurk ur våra skålar ropade han högt! Mera, mera!

Han åt upp hela sin skål och fick sedan lite sojavaniljyoghurt till efterrätt. Mätt och nöjd liten kille ska nu gå och lägga sig.

Det där med att sova

Rickard har haft trubbel med att sova nu ett tag. Han vaknar ohemult många gånger per natt och vill upp och vaggas till sömns. Det är ganska påfrestande.

Igår blev han plötsligt förkyld. Troligen är det Christians förkylning som hoppat över. Han vaknade 20 minuter efter att han somnat och var hes och hostig och snorig. Vi gav honom alvedon (mums!) och det verkade snabbt - på bara några minuter var han klubbad som en säl och babblade osammanhängande.

Sen fick han sova i vagnen, i halvt sittläge, för att inte slemma igen helt. Det var inga problem, en stund. Sen vaknade han i snitt en gång i timmen hela natten. Mellan halv tre och kvart över fyra sov jag någon kvart eller så, sammanlagt. Fem över sex fick Christian ta över, så att jag fick sova åtminstone nån timme sammanhängande.

Men, en stor ljuspunkt: jag behövde inte ta upp honom ur vagnen varje gång han vaknade! Han somnade om när jag drog vagnen fram och tillbaka, med bara lite gnäll. Det är väldigt bra, så nu kommer vi köra vagnen ett par nätter framöver och sen sängen med vyssantassarna, så kanske han kan somna om av sig själv snart. Det vore ju helt underbart att slippa gå upp och bära honom varje gång han vaknar på natten. Eller kanske kommer han inte vakna alls lika mycket...

Arkiv

Kategorier

Annat intressant