Ibland är det skoj att bli skrämd ...
En stolt pappa hörs (och ses lite) i videon.
Så var det dags för ettårskalas. Rickard var mycket spänd på detta och undrade i flera dagar vem som skulle komma... Det var de vanliga som dök upp - farfar och faster Carin, mormen och morf, moster, morbror och Jack. Rickard var mycket nöjd med gästerna, bara lite blyg. Presenterna var jättebra!! Farfar och faster Carin hade mjuka klossar och vattenleksaker med sig och moster och morbror kom med en Rickard-tavla och en fin tröja. Mormen och morf ska köpa present så fort föräldrarna har tid... Så var det dags för tårtan. Han är en mycket timid liten pojk, så han protesterade knappt när morbror försökte sno tårtan. Bara skickade ett förebrående ögonkast. Han var ganska blyg hela tiden, alla försök att locka honom till sig slutade med nobben. Det var bara mamma, och ibland pappa, som dög. Farfar och mormen gjorde allt de kunde för att locka till sig honom men ack, nej. Morf lyckades till slut, och fick faktiskt förmånen att gå med honom ut i hallen och tillbaka. Leka lite i köket gick också an, innan han flydde tillbaka till mammas trygga famn. Efter all dessa uppståndelse var Rickard trött. Han var hög som ett hus på socker och trött så att han såg i kors. Han somnade på fläcken, så fort gästerna gått, men sov inte alls bra. Sockerransonering i fortsättningen!
Rickard var mycket spänd på hur den skulle smaka. Fast först måste man ju ha förklä på sig, när man ska äta gräddtårta med händerna. Lagom poppis!
Ibland sitter Rickard stilla nog för att läsa en bok. Men han läser rekordsnabbt, så det gäller att hänga med.
Det är ju alltid gott. Mera! Det här var smarrigt, pappa, det kan vi äta igen!
Rickard gillar telefoner. Eller "dindong" som han kallar dem. Han har ett par egna, men de gör inte alltid som han vill. Han brukar dock inte ha några större problem med att vinna över dem.
Vi fick låna en sjal av Anna och Ville. Passar fint till vår nya vägg och min tröja.
Kycklingben är ju som bekant en favorit och nu har vi lyckats dokumentera hur benen ser ut. Gissa vem som ätit vilket ben?
Här har vi busungen! Han vet vad han vill, och vad man gör med en fjärrmoj. Det är skoj att flyga när mamma kastar upp i luften. Notera greppet om fjärrkontrollen. Pappas telefon är bland det godaste som finns. Det kittlar så härligt på tungan när man slickar på laddningsstället...
Vi var på landet i helgen i det soliga vädret. Rickard fullkomligt älskade det. Han kröp, satt och gick i gröngräset och åt allt han kunde hitta. Gullvivor, löv, gräs och grus ville han stoppa i munnen. Jag lyckades hindra honom för det mesta. När han kom till jordhögarna där vildsvinen bökat upp gräsmattan tänkte jag "Äh, lite jord gör ju ingenting. Det spottar han ju ut. Jag glömde att det var Rickard det handlade om. Han tog en liten jordkockla, stoppade in den i munnen, tuggade och svalde. Och ville ha mer. Då bestämde vi att det var dags för mat. När man ätit klart välter man bordet. Såklart. Sen var det dags att hjälpa pappa med skottkärran. Sånt orkar han ju inte själv. Man kan även hjälpa till med verktygen när mamma försöker få igång grillen. Det kan ju tänkas att hon behöver en polygrip. Fin var han när han satt i gräset! Leka i sängen är det bästa som finns! Men sen blir man väldigt trött. Då är det tur att det är en stor säng!
En löjligt stolt mamma måste ju visa upp den superfina tröjan som hon själv stickat. Rickard tvingas nu ha denna tröja på sig i stort sett hela tiden.
Idag hade vi välkomstfest för Rickard. Vi har valt att inte ha nåt traditionellt dop, vi tycker att Rickard kan få välja själv vad han vill tro på för gud eller annat. Så vi hade en välkomstfest där vi berättade om hans namn, vad de betyder och varför vi valde dem. Dessutom berättade vi lite om vad hans olika horoskop säger att han blir för person. Han är Oxe i det västerländska och Eldgris i det kinesiska.
Hela släkten kom (den allra närmaste) och han fick fina presenter och de fick goda bullar och kakor. Rickard var en exemplarisk bebis nästan hela tiden, han klagade inte ens på dopklänningen utan satt fint och tittade nyfiket.
Det var i sista sekunden vi hade denna fest - hade vi väntat någon vecka till hade han inte kommit i pappas fina dopklänning! Tur att den är öppen bak och knäpps med kardborrar så även lite större barn kommer i den...
Det är ofta ganska lätt att roa Rickard. Sätt en låda med nåt skoj framför honom så är han nöjd en lång stund. Och när han är klar och har kastat ut allt är det bara att plocka in igen så har han kul ett bra tag till.
Ojojoj. Det ser ut som om vi har fått en riktigt liten bestämd busunge i huset. Det är nåt med den där minen jag känner igen, eller vad säger mormen?
Rickards morfar har länge haft en ... ska vi säga dröm ... om barnkläder. Idag, efter trettiofem år, gick den i uppfyllelse.
Idag var det dags för babysim igen, sista gången. Vilken tur att vi har missat två gånger så att vi har två extragånger kvar! För Rickard tycker det är så fantastiskt roligt att simma! Han paddlar framåt så det står härliga till och simmar snart själv...
Häromdagen fick jag ledigt för att gå på BimBoråd. Det var en av snordagarna och när jag kom hem fick jag höra att han inte velat lägga sig ner att sova. Enda lösningen var att bära honom. Det var lite knepigt eftersom Christian satt och försökte jobba. Ganska snygg lösning, faktiskt.
En god och sen middag för två blev, efter en snorattack, middag för tre. Rickard vill smaka på allt som finns på bordet.
Efter dagens babysim gick vi till Knitlabs stickcafé och mötte tant Lisa. Hon virkade klart sin hatt och lät Rickard prova.
Det var länge sen jag laddade upp några bilder. Sömnbrist gör inte att man fipplar allt för mycket med bilder. Men nu ska det bli ändring, hoppas jag! Babysim tycker Rickard är riktigt roligt! När man är hos morfar får man titta på tv! Det får man inte hemma. Spännande var det också!
Vi har haft besök här, flera gånger. Först var det Peter och Marlboro som kom och hälsade på.
Sedan lärde Christian Rickard lite nya grimaser.
Sen kom naturligtvis Anette på besök också!
Silva och Anneli tittade förbi en dag, som hastigast. Silva hade sin Clara med sig.
Ibland måste man ta igen sig och sitta och vila en stund... Då är det skönt att titta på de gröna gardinerna.
Rickard är en riktig gladis när han får slå på sina kompisar björnarna. Från vänster Kommunisten, Kapitalisten och Miljöpartisten.
Vi tog en tur på Gölingstorps marknad. Rickard var väl inlindad, och det behövdes i blåsten!
Farfars knä var bra att sitta i.
Farfar hade fina kuddar i soffan. De gick att äta också, bara man ansträngde sig.
Vi var på fest igår, Rickards första bortafest. Där träffade vi nygamla kompisar - äntligen har vi fått träffa Theo. Han fick låna Rickards sjal och såg verkligen ut att trivas i den. Jennie gjorde det definitivt, så nu har vi omvänt ännu en sjalmamma!
Bilden togs för en kompis kompis projekt i Hongkong. Skicka in era bilder också! www.paperalibi.com
När han började bli kinkig och trött sjöng farbror Kalle och farbror Niklas snapsvisor för honom. Det var ganska skoj, men han hade ju inte fått middag, så han somnade inte. Inte förrän farbröderna gick ut och rökte cigarr och lät oss tjejer sitta i soffan och småprata tyckte Rickard att han vågade somna. Och det gjorde han med besked, vaknade inte ens när de högljudda farbröderna kom tillbaka.
Igår hade vi lite folk på middag här - Rickards första hemparty. Han klarade det med glans. Somnade innan de kom, men vaknade när de var lite högljudda i köket. Var med en lång stund, satt i pappas knä när vi åt.
Rickard älskar lammkött, redan!
De här fina lammen som alltså hänger i vagnen har iHanna gjort.
I ett par veckors tid har jag och en annan nybliven mamma försökt ses för att jag ska få titta på hennes kortsjal, en BäraBarnsjal i färgen peppar. Jag älskar vår MobyWrap men vill ha en enklare variant också, som går snabbare att få på sig. Vi har ju den fina ringsjalen som Christian har på sig på bilden intill, men den får jag inte riktigt att funka. Så idag lyckades vi, Christian hämtade sjalen och vi provade genast, på gården. Rickard var glad och nöjd och lekte att vagnen var sittvagn, så det var ett bra tillfälle.
Funkade finfint! Jag älskade genast den tunna, smidiga sjalen och den gick att dra åt ordentligt så att Rickard satt fint. Den här är redan en favorit. Rickard invigde den genom att kräkas ned den. Tur att vi har tvättstuga imorgon!
Det var dags för Rickard att på riktigt bekanta sig med den svenska sommaren. Vi åkte ut till Riddarhuset och stannade där i fyra dagar. Det finns vatten och el, men inte mycket annat. Jo, tak över huvudet. Han trivdes rätt bra där, inte minst för att sängen är 240 cm bred, så han kunde rulla runt så mycket han ville. Ibland hittade vi honom knappt bland alla täcken och kuddar. Numera får ju inte småbarn ligga nakna i solen med bara en liten solhatt på, som vi fick när vi var små, så han fick sitta i skuggan i babysittern på altanen med myggnätet från vagnen över sig. Det är gott om flygg och knytt i luften där. Han trivdes finfint men hade nog föredragit utan myggnät. Det är så svårt att snurra på björnarna när man har ett myggnät över sig och dem. Sov gjorde han i vagnen, i skuggan, med samma myggnät över sig. Ibland var han iallafall naken! Det är ju sommar.
En överraskning väntade på Rickard när vi kom till mormor och morfar i lördags. Mormen hade varit och köpt en babysitter! Det var nära att hon inte kom hem med någon, hon blev alldeles matt när den säljsugna expediten (det stod nog "nybliven mormor till första barnbarnet" väldigt tydligt i pannan på henne) visade upp sina lyxvarianter med vibrator och annat nymodigt!
Mormen valde en fin liten stol med massor av hängande saker på. Vi var lite skeptiska - sånt gillar väl inte Rickard? Och dessutom hängde de ju rakt framför ögonen på honom. Lite justeringar av starka mamma och så var stolen klar.
Döm om vår förvåning när han lyckligt lekte med leksakerna i närmare 40 minuter utan att knappt titta upp! De var rätt färger - svarta och vita och stora kontraster - och så lät de skojsigt när man slog på dem! Nu är vi rädda att vår BabyBjörn är utkonkurrerad...
Klicka på bilderna för att se dem lite större. Vem behöver tv när Rickard övar på sin pussmun? Vi passade på att ta en bild på alla tre generationerna när vi var nere hos farfar. När man är liten och blir trött behöver man ingen säng. Det räcker med ett täcke under sig och en liten filt ovanpå så sover man så sött, så sött. Trots att alla stojar och springer omkring och äter supersmaskig chokladkaka runtomkring!
Såhär fin är man på sin första midsommarafton! Notera att det är smultron och en kotte i kransen! Och om man tittar noga på de små fötterna ser man... Modell: Rickard
små kaniner!
Rickardställ: morfar
Kransgörare: mormen
Fotograf: pappa
Åskådare: mamma
Vi är de enda i Stockholms innerstad som har barn och som bor i en lägenhet med tre meter i takhöjd. Eller? Det verkar iallafall så när man rekar mobilmarknaden. Mobil = en grunka som bebisar tittar på. Den är oftast färgglad och har en massa små figurer på sig och dinglar ovanför bebisens näsa när bebisen ligger på skötbordet. Men alla mobiler är gjorda för att hängas i taket. Möjligen finns det en och annan som kan sättas fast i kakel, i badrummet. Eller så kan man ha en som hänger ovanför spjälsängen. Men en som kan sättas fast på skötbordet, det finns inte. Så om man som vi har skötbordet i ett rum i lägenheten, inte i badrummet, kan man inte ha en mobil. Jag blev arg, så vi åkte till IKEA. Där köpte vi en lampa för 69 kr. Den ursprungliga planen var att ta lampan - en vanlig ledad skrivbordslampa - och ta bort kupan och sätta mobilen där. Lampan har ju en tvingliknande sak längst ner och kan skruvas fast i bordet. På vägen ut såg vi dock värmeljushållare - pinne med en hängande hink - som var perfekta! Tre för 29 så vi köpte dem genast! Lite pyssel senare så var saken biff!