Gourmet, sa Bull

Vi har ju celebert besök från Shanghai/Taipei, så igår var vi på Wedholms fisk. Vi hade bokat bord klockan fem och bokat deras enda barnstol.

Vi bestämde oss naturligvis för deras avsmakningsmeny och in kom tallrikarna fulla med läckerheter. Rickard åt allt. Och då menar jag verkligen allt. Löjrom, sill med rödlök, pilgrimsmussla, potatis med brynt smör, parmesangratinerad sjötunga, ost... När jag inte var snabb nog med skeden skrek han högt. Så jag skyndade på.

Då och då ville han ner på golvet och gå iväg. Med mig i släptåg. Han gick inte en meter utan mitt finger i sin hand. Christians finger, pfft! Corbett eller Irene - skulle inte tro det! Nä, bara mamma som duger, fortfarande. Vi inspekterade toaletten säkert 711 gånger, klättrade upp och ner i stolar ungefär lika många och lekte välkomstkommitté ett bra tag. Klockan sju när det började bli fler gäster skyndade vi på vår chokladpudding så att vi kunde komma hem utan att störa alltför mycket folk.

Det var fantastiskt gott men vi gör inte om det förrän Rickard är större eller har barnvakt. Det är ganska påfrestande med en ettåring som ska dra i allt, peta på allt, undersöka allt och äta precis allt i två timmars tid. När det bara är mamma som får ta hand om honom...

Skrivet av inger i Matdagbok aug 08 2008 kl 04:20 | Kommentarer (1)

Fläskläpp

Vi hittade en ny lekpark idag, jag och Rickard, när Christian var på Prisextra och handlade. Den hade en jättefin bil som man kunde sitta i och vrida på ratten och skrika högt på Mammaaaa! Rickard var överlycklig och blev ännu gladare när Christian/Mammaaaa kom och tittade på.

Så klättrade han runt lite och - ramlade huvudstupa rätt på ratten. Inte roligt alls, han slog tanden i läppen och blödde ordentligt. Blåmärke på kinden fick han också så det var riktigt ledset en stund. Vi gick till några andra som lekte och frågade om de hade lite papper och ett av barnen frågade "Vad ska ni ha papper till?" När jag sa att han ramlat och blödde blev det fart på killen som var där med barnen och han hade en hel första hjälpenväska i det lilla skjulet. Så mycket behövde inte vi, lite hushållspapper räckte. Rickard var inte nöjd med sin nya läpp, han sög på den hela vägen hem.

Skrivet av inger i Landvinningar aug 08 2008 kl 04:02 | Kommentarer (1)

Mammaaaa!

Rickard säger Mammaaaa! hela tiden. Han drar Corbett i armen "Mammaaa!". Han undrar var Christian är "Mammaaa! Mammaaaa! MAAAMMMMAAAAA!" Och han klättrar på mig. "Maaaaaaammmmmmaaaaaa!"

Men istället säger han massor med händerna. Han visar på bilarna, han vill gå ut, han vill äta, dricka, duscha och komma upp i famnen.

Skrivet av inger i Ingers iakttagelser aug 08 2008 kl 03:59 | Kommentarer (0)

Minne som en...

Jag lagade mat och lillsniffen rotade runt på golvet. Plötsligt ser jag att han fått tag på en insexnyckel, en som vi använde när vi tog bort bygeln på tripptrappstolen för typ tre veckor sen. Han gick direkt fram till stolen och till en av skruvarna och försökte få in nyckeln.

Hur 17 kom han ihåg det?

Skrivet av inger i Landvinningar aug 06 2008 kl 03:57 | Kommentarer (0)

Vår lilla gourmet

Efter Rickards gröt - havregrynsgröt med blåbär - vid halv sex var det dags för oss att äta vid kvart i sju. Jag och Rickard lekte i vardagsrummet när Christian ropade att det var mat. Rickard tog mig i handen och drog mig in i köket. Där luktade det himmelskt av lövbiff, rullad med parmaskinka och fylld med gorgonzola. Spagettin var klar och det var bara att duka och äta.

Rickard började rusa fram och tillbaka och sa "Mmmmm! Mmmm!". Han fick sin tallrik och ställde den på bordet. Han försökte nästan klättra upp i stolen själv och hela tiden sa han "Mmmmmm!".

Han hetsade på medan jag skar upp hans kött och lade upp spagetti. Han var inte riktigt nöjd med att jag skulle blåsa på maten, men när han stoppat ner handen en gång gick han med på att den skulle vara lite svalare.

Sen åt han i fullkomlig tystnad tills tallriken var tom. Då bad han om mer. Det fick han. Han åt nästan en hel rullad själv. Det tog inte många minuter för den fulla lilla magen att somna, tio minuter senare!

Skrivet av inger i Matdagbok aug 05 2008 kl 10:02 | Kommentarer (0)

Det universella tecknet för...

Vi åkte tunnelbana hem igår, efter att ha träffat Chialing och hennes familj. Bredvid mig och Rickard satt ett par som talade teckenspråk. Rickard var mycket intresserad och stirrade på dem. Så höjde han ena handen och pekade upp i luften/utåt, samtidigt som han stirrade stint på mannen. Han försökte verkligen säga något. Han satt så i säkert tio sekunder och kvinnan mittemot exploderade till slut i ett fnitter.

Skrivet av inger i Ingers iakttagelser aug 03 2008 kl 05:16 | Kommentarer (0)