Mormen berättar

Dagen efter IKEA-dagen var vi, Rickard och jag Mormen ensamma en lååånnng stund hemma hos Rickard. Allt gick som en dans och speciellt detta:

Vi kröp på golvet båda två, vi var alldeles luddiga av mattan som vi ålade på. Rickard sjöng och dadddadddadddade glatt - ömsom på rygg, ömsom på mage, ibland stående på alla fyra, ibland sprattlandes hejvilt på sin lilla runda mage.

Elvis sjöng för full hals på Vinyl, jag halvlåg och fnittrade åt Rickard som plötsligt reste sig upp till stående med stöd av mig.

Det har han gjort förut, men det roliga var att hans små fötter pekade åt alla andra håll än framåt och benen såg ut att vara vridna i spiral - precis som hos Elvis.

Hans ansikte och de stora blå ögonen var 10 cm från mitt ansikte och han stirrade allvarligt på mig samtidigt som han svajade betänkligt.

Han förstod inte varför Mormen plötsligt såg så konstig ut och varför Mormen började frusta i hela kroppen.

Hejdlöst fnittrande fångade Mormen honom innan han föll till de sista tonerna av Elvis.

ROCK IT RICKARD - SHAKE IT BABY!!!!

Skrivet av inger i Landvinningar jan 19 2008 kl 11:01 | Kommentarer (0)