Slutsprångat?

Jag vågar knappt säga det utan att knacka i bordet. Men det verkar som att språnget börjar gå över. Igår var Rickis den soligaste lilla bebis man någonsin sett. Han skrattade och pratade och såg till att Tant Lisa (som skulle göra Prästens Lilla Kråka) kom av sig efter bara några stavelser, kiknande av skratt. Han satt stadigt på golvet och välte bara några gånger. Han åt blötdjur och myra med god aptit och blev fullkomligt överlycklig när han fick låna barnstol och sitta själv vid bordet!

Och sov ganska gott inatt, dessutom.

Skrivet av inger i Ingers iakttagelser sep 20 2007 kl 10:09 | Kommentarer (2)