En känslig liten själ

Vi åkte ner till farfar. Det var Rickards första längre bilresa (fyra timmar i vanliga fall) och det var inte poppis. Han skrek mest hela tiden. Vi stannade i Norrköping, i Mantorp och en gång till, nånstans jag inte minns. Jönköping, kanske. Från Jönköping åt han iallafall på mitt lillfinger ända tills vi kom fram. Då började han skrika igen.

Han gjorde alltså inte världens bästa intryck på farfar. Dock är farfar van vid känsliga små pojkar och sa bara "Tja, han känner la inte riktigt igen sig." och så var det bra med det.

Skrivet av inger i Ingers iakttagelser jul 05 2007 kl 08:40 | Kommentarer (0)