Här har det inte hänt nåt på länge, som ni sett. Men i våra liv har det hänt massor. Rickard går på dagis och älskar det. Om man säger dagis tecknar han genast samma sak och går och hämtar sina skor. När han sitter på pottan - numera i fönstret - tecknar han allt han ser. Bil, buss, cykel, folk som går. Han älskar när vi bekräftar att han tecknar rätt. Igår var han och dagiset nere vid Årstaviken och matade änderna. Rickard och Algot åt upp det mesta av brödet själva, men till slut fattade de att någon annan ville ha. När vi var på thailändsk restaurang med kompisar blev Rickard kär i servitrisen. Han flörtade hejvilt och ville inte släppa henne. Vi kom på att hans favoritfröken på dagis är koreanska, så det var nog därför. Eller så var hon väldigt söt. Dagis innebär ju att både Christian och jag jobbar. Christian på halvtid ett par veckor till, och jag på heltid redan nu. Det blir inte så mycket tid över då. Så jag har bestämt mig för att inte låta bloggen ge mig dåligt samvete. Vi lägger ner nu. Jag kommer fortsätta skriva små betraktelser när andan faller på, men jag tror jag håller dem för mig själv. Den här bloggen får ligga kvar på nätet. Det är så praktiskt när folk kan googla på mig eller Rickard och hitta hit. Från början var planen att skriva till ettårsdagen och sedan ge ut allt i en bok, som present till nära och kära. Och Rickard själv, förstås. Planen finns där fortfarande och då är väl dagisstarten ett väldigt bra slut på en bok.